Häromdagen skrev jag om vad du bör tänka på när du försöker nå ut till musikbloggar med dina alster. Det är dock inte bara renodlade musikbloggar som skriver och berättar om musik. Musik är universellt och berättas om på otaliga personliga bloggar, fackbloggar, intressebloggar och allt vad man nu kan tänka sig.

Så hur intresserar du då bloggare generellt sett för det du gör, och intresserar andra för att kanske skriva om dig och din musik?

Ja, det bästa sättet är att själv visa intresse för andra, skapa relationer och bjuda på dig själv. Då kommer andra att bjuda tillbaka, visa större intresse för det du gör och kanske också skriva om dig.

Betrakta bloggvärlden som ett gigantiskt socialt nätverk, där varje blogg/bloggare är en individ och dessa kommunicerar med varandra i kommentarer och blogginlägg, och allt binds ihop med hjälp av länkar. Slutsatsen blir alltså, för att kunna vara med här fullt ut, att du bör ha en egen blogg. Du bör också läsa bloggar och kommentera.

Här är några råd om vad du bör tänka på:

  • Läs och följ bloggar som du tycker är intressanta.
    Det kan naturligtvis vara musikbloggar, men även personliga bloggar, lokala bloggar, fackbloggar mm. Gillar du inte att läsa och lyssna på den där till synes inflytelserika musikbloggen, gör då inte det. Fokusera på det som verkligen intresserar dig.
    Du kan hitta bloggar på olika sätt. Genom bloggportaler som Bloggportalen och Technorati, rekommendationssajter som Digg, Stumbleupon och Delicious och inte minst genom länkar hos andre bloggare. Pröva dig fram.
    Bäst följer man bloggar genom att prenumerera på dem i en RSS-läsare, t.ex. Google Reader.
  • Kommentera i bloggar.
    En blogg är framför allt en diskussionsyta. Har du något att säga om det som är skrivet? Säg det då. Du tillför mycket när du kommenterar i bloggar, och du får den uppmärksamhet du förtjänar.
    Skriv kommentarer som är relevanta för det som är skrivet och inget annat. Kort eller långt gör du som du känner för. Ska du visa uppskattning, försök skriva något mer än något generiskt som tex ”Hey, great post”. Lägg inte in länkar till dig själv i kommentaren om det inte har direkt relevans för artikeln.
    När man skiver kommentarer så blir ditt namn länkat till din sajt. Skriver du kommentarer så kommer läsarna att kolla upp vad du gör, inte minst bloggaren själv.
  • Kommentera blogginlägg som handlar om dig och din musik.
    Konstigt nog få som gör detta, men det ger en annan dimension till inlägget om faktiskt artisten själv är med i diskussionen.
  • Starta en blogg
    Om du inte redan har en blogg, så bör du ha en sådan. Helst skulle jag rekommendera att ha en blogg som huvudsida på den egna hemsidan, då bloggar är det enklaste och tydligaste sättet att uppdatera en hemsida på plus att människor då kan prenumerera på det du skriver och uppdaterar. Har du ingen hemsida, eller inte vill ha det så, så kan du enkelt skaffa en egen blogg på t.ex. wordpress.com, blogger.com, posterous.com, tumblr.com.
    (Myspace-bloggar räknar jag inte in här. Man kan givetvis skriva där också, men de kan inte ersätta en blogg som jag beskriver det här. Tre huvudsakliga skäl: 1. Man kan inte kommentera bloggar där om man inte har Myspace-konto och är inloggad, 2. De syns inte speciellt bra i Google-sökningar, 3. Gränssnittet är under all kritik.)
  • Bloggen är mer än en nyhetssida.
    Skriver du inlägg som enbart handlar om nyheter om dig själv, så blir det en ganska ointressant blogg efterhand. Tänk på att resan många gånger är intressantare än slutresultatet.
    Du måste själv hitta ditt eget sätt att vara på här. Skriv gärna om det du håller på med och dina öden och äventyr, men skriv också om andra och annat som händer runtomkring. Det kan vara intressanta blogginlägg du har läst och som du kommenterar i ett eget inlägg, aktuella händelser som du vill tycka till om, andra artister du vill rekommendera, musiksidor och nätradiostationer du gillar mm.
  • Länka till andra i dina blogginlägg.
    Kanske den viktigaste punkten. Utan länkar blir din sajt eller blogg lite som en öde ö. Länkar du till andra, så kommer de att se det i princip så fort ditt inlägg är publicerat. Även besökarna till de du länkar till kommer oftast att se att du har skrivit något om en specifik bloggpost. Vad du gör är att du bjuder en annan bloggare på uppmärksamhet och besökare, du skapar mera värden till dina egna besökare och din sida kommer också att rankas högre i sökmotorer.
    Skriver du ett blogginlägg om en annan blogg, så är länken uppenbar, och om du skriver om andra ämnen så kan du länka till andra som har skrivit om samma ämne. Du kan kan hitta andra blogginlägg genom nättjänster för detta t.ex: Google blogsearch, Knuff.se, Twingly
  • Länka till intressanta bloggar i din länklista på din hemsida/blogg
  • Se till att det finns material som är lätt att sprida
    Det är naturligtvis extra frestande att skriva om dig för många, om man kan ha med något av din musik i ett blogginlägg. Se till att du tydligt har material som är lätt att dela och klistra in i blogginlägg. Du kan ha Youtube-klipp, nedladdningsbara låtar, eller spelare från tex Bandcamp eller Reverbnation.
    Givetvis bör det finnas bilder också.

Ja, några tips om hur man kan nå fram via bloggar. Vill du läsa mer om bloggar och få mer tips så finns dessa självklara auktoriteter på området:

Chris Brogan
Problogger
Copyblogger

Att Iphone har blivit hypat i år är ingen överdrift precis. De säljer som smör i solsken och det ser inte ut att avta heller. Mängden program som kan köpas och laddas hem till telefonen är enorm och det kommer nya i en strid ström.

Musikprogram av olika slag fungerar naturligtvis utmärkt på en IPhone, och här finns allt från radiostationer och instrument-program till inspelningsprogram och icke minst program dedikerade för enskilda artister och skivbolag.

I dessa sistnämnda program kan man då ofta lyssna på musik, titta på video, läsa bloggar, twitterströmmar, titta på foton, köpa konsertbiljetter och merchendize mm. Ja, lite som en egen hemsida på en Iphone. Fram till för lite sen så var man tvungen att anlita dyra utvecklare för att ta fram något sånt, men nu har det dykt upp flera tjänster som gör det möjligt för en rimligare penning att kunna förse (ge bort eller sälja) sina fans med egna IPhone-applikationer.

Om det sen är värt det är en annan sak, men fräckt är det.

Även om det kan skilja lite på vad det finns för funktioner i programmen, så fungerar det ungefär likadant för dessa tjänster. Du laddar upp bilder, musik och annat innehåll till tjänsten och bestämmer inom vissa ramar om hur det ska se ut. Video hanteras från Youtube och bloggar, Twitter-strömmar och annat länkas till rätt ställen.
Ur detta skapas ett litet program, som, efter granskning av Apple, görs tillgängligt i Apples programshop. Du bestämmer om programmet ska vara gratis eller om det ska kosta något, och användaren kan sedan ladda hem det direkt till sin IPhone.
Du kan sedan underhålla tjänsten genom att ladda upp ny musik till tjänsten, ladda upp nya filmer till Youtube, lägga upp info om gig, blogga och twittra som vanligt.

MobBase heter en sådan tjänst. Här kostar det 20 dollar för att göra programmet tillgängligt och sedan, om du ska ge bort det, 15 dollar i månaden för upp till 1000 installationer. Ska du ta betalt för programmet betalar man 20 dollar i månaden för upp till 500 installationer och sedan 6 dollar för varje 1000 ytterligare.

Mobile Roadie heter en annan tjänst där det kostar 499 dollar att sätta igång och sedan 29 dollar i månaden inkluderande upp till 1000 installationer. Sedan kostar det 1 cent per månad och fan.

Ett tredje alternativ kommer via musikcommunityn Ilike.com. Många har redan lagt upp sin musik på iLike, inte minst på grund av integrationen med Facebook som de var tidigt ute med. Vill man kan man då betala för att få en IPhone-applikation också.
iLike hämtar här informationen som finns i artistprofilen med musik, konserter och annat och bygger utifrån detta automatiskt ett program. Saknar några funktioner de andra har, men är kanske enklare att använda.
De tar ut en engångskostnad på 195 dollar och sedan delar iLike och artisten 50/50 på programförsäljningen. Om programmet ska vara gratis kan iLike stoppa in reklam.

Jag ska låta det vara osagt om det ännu är värt att satsa på detta för en enskild artist, men för skivbolag och andra typer av musikföretag som företräder flera artister så borde detta definitivt vara intressant.

Gina Jacobi - Ömtåligt godsJag vill berätta lite om ett projekt jag varit med om under det senaste året, som musiker, webmaster, allt-i-allo och vän. Nämligen hur man kan få hela sin skiva finansierad. Detta är inget unikt, jag vet att det har förekommit utomlands, men jag känner inte till något annat fall i Sverige.

För att ge lite bakgrund behöver du veta att artisten i fråga är Gina Jacobi och för er som var med på det tidiga 90-talet känner säkert igen titlar som Det svarta ljuset och Upp igen. Skivan det handlar om är Ömtåligt gods, som släpptes i slutet av oktober 2009 på Ginas egna bolag Major Music. Hennes senaste skiva på svenska släpptes 1995. 14 år emellan alltså. Den här lilla berättelsen visar hur hon gjorde för att skaffa finansiering för att kunna skriva låtarna och producera hela skivan.

Det hela började med en fest

I oktober 2008 var Gina på födelsedagsfest hos en god vän. Han hade satt ihop ett medley av Jacobi-låtar som spelades under kvällen. Gästerna sjöng med och frågorna började komma när Gina skulle släppa något nytt på svenska. Hon hade för sig själv någonstans gett upp tanken om detta, men insåg nu att folk verkligen kom ihåg de gamla låtarna; de kunde varenda ord i texterna och ville verkligen ha mer. Nåt nytt.

Under åren har Gina haft kontakt med några fans och även de hade frågat efter ny musik på svenska. Hon hade också under hösten producerat John Daniels svenska platta och fick mersmak för texter på svenska igen. Alla dessa bitar ledde till att idén om en skiva på svenska nu blev ett projekt. Så hur skulle hon nu få medel att bekosta detta. Jo, att låta fansen sponsra skivan!

Det stora jobbet med att hitta sponsorer

Eftersom Gina hade samlat in mailadresser från de som kontaktat henne under åren, blev den här delen ganska lätt. Hon skrev ett brev som gick ut till alla som kunde tänkas vara intresserade av att gå in med en slant. I utbyte skulle alla som sponsrade få sitt namn på omslaget.

Intresset var så pass stort att hon på några månader fick in så det täckte hennes uppehälle under tiden skivan skrevs och spelades in. Svårigheten med sådana här utskick är att samla ihop vilka som fått förfrågan och vad personerna svarat, och om de vill vara med. Sedan måste man ju också veta vilka som verkligen betalt in sin andel. Detta löstes genom ett Excel-ark där tydliga färgmarkeringar angav status på de tillfrågade.

Resultatet

Jag har valt att inte gå in på bitar som t.ex omslag, fotografering, promo-singel, pressning, distro, förlag, mediautskick, musiker, bandet, releasefest etc. Det skulle generera flera kapitel till i boken ”Ginas fan-sponsrade skiva” – och mycket av det finns ändå att läsa här på bloggen.

Men nu när skivan finns ute, releasefesten är avklarad och radiointervjuer är gjorda, så visar det ju att detta var en högst framkomlig väg. Dessutom gav fan-sponsringen något för media att skriva om. Alltså har man mycket att vinna på att ständigt hålla kontakt med sina fans, precis som mina kollegor, Lasse och Pär titt som tätt också påpekar.

Lär av detta och varför inte prova något liknande själv?

Och är du intresserad vill jag nämna att Ginas nästa platta på svenska redan är påbörjad och att den också kommer att bli fan-sponsrad. Vill du vara med på ett hörn, besök www.ginajacobi.se.

Hur kan jag få fler lyssnare till bloggen?
Hur kan jag få fler fans på Facebooksidan?
Kan jag använda Twitter till att få folk att rösta på min låt?
Hur får jag folk från Myspace till min hemsida?

Känns frågorna igen? Såklart. Vi vill alla vara framgångsrika och få fler lyssnare och fler fans.
Men tänk efter, är det verkligen rätt ställda frågor?

Dom handlar ju bara om dig, om vad du vill ha och om vad du vill få ut. Vad som är bäst för dig.
Är det därför som folk besöker dig och lyssnar på dig? För din skull?

Tänk om du vänder på frågan?

Vad kan jag göra för att få mina läsare och lyssnare att känna att de riktigt har fått något. Att jag har berikat deras liv efter det att vi har varit i kontakt med varandra.

Helt enkelt ställer lyssnar- och läsarorienterade frågor. Några andra exempel:

- Vem eller vad vill du att dina lyssnare och läsare ska känna till?
- Vilken information vill du dela med dig? Om dig själv? Om andra?
- Vilka andra band eller artister vill du att rekommendera?
- I vilken stämning vill du att de vara efter att hört din låt eller läst dina texter?
- Hur kan du få dem att känna sig vackra? Snälla? arga? Starka?
- På vilket sätt kan du skapa värden för dina lyssnare?

Kan du svara på de frågorna (eller andra liknande du ställer till dig själv) så har du egentligen också svarat på hur du får fler lyssnare och läsare.
Det är inte svårare än så, och just precis så svårt.

Att nå ut till musikbloggar av olika slag är såklart intressant för att kunna exponera sin musik för nya lyssnare. Jag har tidigare skrivit om specialfallet med mp3-bloggar, dvs bloggar där man också låter besökarna ladda hem en eller ett par låtar från artisten man presenterar.

Många upplever dock att det är svårt att nå fram och få någon respons överhuvudtaget från många bloggare. Så frågan är då vad som gör att vissa blir hörda medan andra inte. Vad ska man tänka på?

PR-firman bigMETHOD frågade sig samma sak; de var intresserade om de gjorde rätt i sina försök att nå fram, och gjorde så att de helt enkelt frågade ett antal bloggare om vad som är viktigt att beakta. De svar de fick var många gånger ganska olika men några huvudlinjer var ganska tydliga:

1. Skriv ett personligt mail till just den bloggare du försöker nå. Gör inga massutskick eller skicka opersonliga pressreleaser.

2. Läs på om den du skickar till, så du vet om du har något som denne eventuellt kan vara intresserad av. Vad skriver de om? Är det en mp3-blogg eller vad handlar det om?

3. Ha respekt för bloggarna som individer och klumpa inte ihop dem till abstrakta begrepp som ”bloggosfär” och liknande. Var och en har sina egna skäl för att skriva och sina egna intressen.

Ja, läs gärna igenom artikeln här, så kan du se ett urval av de svar som de fick in, och få en känsla för vad det handlar om.

De flesta musikbloggar får in musiktips i en strid ström, vissa får hundratals mail om dagen. Och att det blir så många tips beror mycket på att många som skickar inte bryr sig om att titta på vad bloggen egentligen handlar om, och många andra lägger bara till den ene musikbloggaren efter den andre i sina massutskick. Det är därför ganska lätt att trycka på delete-knappen om det inte är ett mail som är personligt adresserat.

Likadant känns det lite konstigt att få personliga mail från en person, där denne har klistrat in en pressrelease, rätt upp och ner. Utan tilltal eller personligt meddelande. Man bör komma ihåg att en blogg inte är någon allmän nyhetstjänst som en dagstidning, lika lite som en gästbok på Facebook är det, utan snarare en individ i ett gigantisk stort socialt nätverk.

Det finns fler sätt som man kan verka på gentemot och tillsammans med andra bloggar, vilket jag kommer att följa upp i ett inlägg snart.

Några resurser som vi har lagt upp för att ni ska kunna hitta musikbloggar:

Blindmens lista över svenska musikbloggar
Blindmens söktjänst för mp3-bloggar (ca 1500 st)

Bandcamp.com har jag berättat tidigare om, som ett utmärkt verktyg för att både sälja och sprida din musik digitalt.

Redan tidigare har man, från sin Bandcamp-sida, kunnat länka till andra sidor där man också säljer fysiska skivor, men nu kan man alltså sälja skivorna direkt via sidan. Ja, under förutsättningen av att du själv står för distrubutionen till köparen.

Förutom det uppenbara med att det är både enklare och tydligare att ha samma shop både för digitala och fysiska köp,  så uppstår nya möjligheter i det att man tex kan erbjuda direktnedladdning av albumet vid ett köp av en skiva. Man kan lägga till extramaterial och de har dessutom generöst med utrymme för att visa bilder om hur det man säljer faktiskt ser ut.

Momshanteringen funkar dock ännu bara för amerikanska förhållanden, men de avser att implementera det för EU efterhand.

Läs mer om de nya funktionerna i Bandcamp-bloggen.

Visst vore det kul att göra lite pengar på musiken. Inte för att jag tror att pengar är den viktigaste drivkraften för de flesta som läser Blindmen (eller för mig själv). Men ändå, visst vore det trevligt på många sätt.

Om du försöker sälja din musik så glöm inte den gyllene regeln om hur folk köper musik:
De lyssnar, de gillar och sen köper dom.
Så innan du kan be någon att köpa så måste du få dem att lyssna. Och inte bara det, du måste få dem att gilla din musik också innan det kan klirra i kassaapparaten.
Det kan låta självklart men jag ser varje dag exempel på bra artister och band som försöker ta genvägar och göra det i en annan ordning. Som t.ex ropar ”Kom och köp” det första dom gör.

Så sprid din musik så mycket du kan. Se till att du vet vem som gillar den, och att du kan kommunicera med dem. Sen kan du börja sälja. Att göra det i någon annan ordning fungerar inte.

Blindmen på Facebook

Nyheter 8 november, 2009

En del av er har säkert upptäckt det, men för er andra vill vi berätta att vi numera har en Facebooksida också.

Blindmen på Facebook.

Så hänger du redan på Facebook och vill ha bättre koll på vad vi hittar på och skriver om så titta gärna in.

146/365 send me your love in my mail boxHar du ett nyhetsbrev? Som du skickar regelbundet till dina trogna lyssnare?

Använt rätt och med tålamod så kan nyhetsbrev vara ett kraftfullt sätt att skapa starkare relationer, och långsiktiga sådana, med dina lyssnare. Det kan bli som att du har direktkoppling till kärnan i din lyssnarskara, vilken, om du motsvarar förväntningarna, inte kommer att överge dig i första taget.

Jed Carlson, med-grundare till Reverbnation.com, har skrivit en mycket bra artikel om nyhetsbrev med ett antal rekommendationer som är värda att fundera över.  Reverbnation.com har för övrigt en mycket bra tjänst för just e-postlistor och nyhetsbrev.

E-postlistan kan vara just den länken som behövs för att återknyta kontakten med fans du träffar ute på spelningar, möten, evenemang, och även på andra sajter du har registrerat dig på. Kraftfullast är det på spelningar, där du naturligtvis vill fånga upp det intresse du skapar där, och låta de som vill skriva upp sig direkt.

De som vill. Detta är mycket viktigt, och grunden till det mesta av den marknadsföring vi pratar om här på bloggen. Lägg aldrig till någon till din e-postlista, utan att de själva har sagt att de vill vara med. Oavsett vem det är.

I sin artikel kommer Jed Carlson med ett antal bra rekommendationer där jag har plockat ut några och kommenterat:

  • Jed rekommenderar att tänka på e-postlistan som en samling epost-adresser till din familj, och därför använda ett språk som passar för dig i det sammanhanget.
    Det kanske kan fungera för en del att tänka så. Oavsett vad så tycker jag att det är viktigt att vara personlig och inte formell. Det är ingen pressrelease du skickar ut, och ju längre du kommer från det personliga bandet som du vill ska finnas där, desto lättare är det att trycka på delete-knappen för mottagaren.
    Tänk också på att det inte är en stor publik du står och håller föredrag för. Det är en enskild människa som läser sitt mail du pratar med. Att använda ”du” känns därför inte fel, även om användare vet om att det är från en e-postlista.
  • Det ska vara lätt att avbryta sin prenumeration när man vill.
  • Undvik svärord samt ord i rubriken som förknippas med scam som ”free”, ”help”, mm. Detta för att förhindra att ditt meddelande automatiskt hamnar i spam-lådan.
  • Jed rekommenderar max 3-4 meddelande i månaden. Jag tycker det låter lite mycket, och det kan fungera bra med 1 gång i månaden, men det beror givetvis också på hur aktiv du är och hur mycket relevant information du har att skicka ut.
  • Skicka ut så relevant information som möjligt. Vissa tjänster har funktioner för att geografiskt särskilja de du skickar till, och är det specifika gigs så skicka bara till de som meddelandet berör.
    Han tillägger också att det är viktigt att ta med detaljerad information om ett speciellt gig, Vad, Var, När, Hur, för att göra det så lätt för läsaren som möjligt.
    Jag tycker det är viktigt dock att tänka på att inte skriva för långa mail. Om det finns mer information som tex turnéplaner och annat, lägg upp en sida och länka till den.
  • Skicka inte ut mail som går ut på att de ska hjälpa dig genom att rösta och annat utan att först ha bjudit på dig själv, genom tex exklusiva låtar och annat material.
    Jag skulle vilja säga att man aldrig ska utnyttja nyhetsbrevet till röstningsuppmaningar, men om du nödvändigtvis ska göra det, så tänk på hur du skriver. Tala inte om vad man ska göra, berätta istället vad som händer och vad du håller på med och lita på att dina lyssnare tar bra beslut. Äventyra inte din relation med dina trognaste fans (som också är de som kommer att skaffa dig nya fans) för att få en kortsiktig vinst.
  • Lägg till länkar och ”sign-up” boxar på de sajter där du finns representerad, och se till att det går att anmäla sig på spelningarna (samt gör reklam för det på gigget).
  • Ge en extra anledning till att skriva upp sig, som tex låtar att ladda ner eller annat material.
    Du kan utlova rabatter på biljettpriser, göra det till en lyssnarklubb eller vad du vill.
  • Se till att det går att svara på utskicken mail-ledes, och enligt Jed ska man svara inom max tre dagar.

När du skriver nyhetsbrev, så tänk på att det är du som ska skapa värden för dina lyssnare/kunder och inte tvärtom. Om du har det i sinnet, så landar du rätt i det du skriver. Om du har en ny platta ute så skickar du inte ut ett meddelande: ”Kom och köp”, utan du skickar ut ett meddelande om att plattan är färdig och just du  kan komma in och lyssna på den här: ”länk”.

Vill du läsa Jed Carlsons ursprungsartikel så kan du läsa den på Music Think Tank.

Jag planerar att följa upp detta snart med lite tips på nyhetsbrevstjänster som du kan använda dig av.

blank