När nu Taylor Swift i dagarna plockade bort hela sin katalog från Spotify blossade debatten ännu en gång upp om huruvida man överhuvudtaget tjänar några pengar på att ha sin musik på Spotify och andra streaming-tjänster. Vi har hört det förut, om de minimala summorna man får per spelning och diskussionerna om det är en rimlig ersättning eller ej. Artister tittar igenom  sammanställningen i senaste kvartalsrapporten och de få kronorna som det berättas om där stirrar som ett hån mot artisten när de också lägger märke till siffran för antalet lyssningar. Samtidigt jublar en del skivbolag och hävdar att streamingen ökar deras intäkter trots vikande CD- och Itunes-försäljning. Hur går detta ihop?

Ger Spotify några pengar?

Att jämföra hur mycket en låt kostar att ladda ner på Itunes med vad en lyssning på Spotify ger håller naturligtvis inte, då den nedladdade låten är till för att lyssnas på många gånger i framtiden. Jämförelser med radio är heller inte rimligt eftersom en spelning där är inför tusentals lyssnare samtidigt, och dessutom ligger det största fokuset på låtskrivarna intäktsmässigt. Så, hur kan man då värdera vad som är rimligt? Ja, en enkel sak är att jämföra hur den totala musikförsäljningen ser ut år från år. CD-försäljningen har minskat under ett antal år och streamingtjänsterna med Spotify i spetsen ökar hela tiden. Det minsta man kan begära då är att intäkterna från streamingtjänsterna åtminstone ska täcka den minskade CD-försäljningen. Gör den det?

Ja, det gör den faktiskt och med råge. Sedan Spotify började betala ut pengar 2009 har den totala musikförsäljningen i Sverige ökat med 15%, från ca 861 Mkr till 991 Mkr år 2013. CD-försäljningen har under denna tid minskat från 691 Mkr till 230 Mkr och Streamingen har ökat från 76 Mkr till 706 Mkr. Ni märker att jag inte tar med downloads i diskussionen här vilket helt enkelt beror på att den egentligen aldrig slog igenom på riktigt i Sverige, som många kanske tror. Toppnoteringen är 87 Mkr 2010 och var 2013 nere på 44 Mkr.
(samtliga siffror är hämtade från IFPI:s statistik över försäljningen i Sverige)

Hur fördelas pengarna?

Så om det är lika mycket pengar i omlopp nu som tidigare, varför upplever artisterna då att man får sämre betalt? Ja, om vi bortser från faktorn att en del artister har dåliga eller icke uppdaterade avtal med sina skivbolag, så är det ett några avgörande skillnader. Om man vänder på resonemanget så kan man säga att kunden förut betalade i förväg för alla lyssningar i framtiden, medan man i dagens streamingtjänster betalar i takt med att man konsumerar musiken. Med streaming-tjänster kan man säga att det är inte kunden som tar risken längre utan artisten, som får in pengarna löpande under en lång tid framöver istället för att få ett förskott från lyssnaren direkt. Likaså behöver lyssnarna inte begränsa sig längre utan kan sprida ut sina lyssningar över många fler artister, och, inte att förglömma, på musik längre tillbaka i tiden som nu är betydligt tillgängligare. Lägg därtill en allt högre konkurrens med ett otroligt stort helt nytt musikutbud som ska vara med och dela på kakan.  Å andra sidan så skulle 99% av er som läser detta inte tjäna en spänn i en CD-ekonomi, och 95% skulle få vara utan någon ersättning i en download-ekonomi, och dessutom aldrig bli lyssnade på.

Swift moves

Har ni följt mitt resonemang så kan ni ana varför Taylor Swift, denna miljardindustri, väljer att plocka bort sin musik från Spotify:
a. Hon vill ha pengarna nu
b. Hon vill inte dela dem med någon annan

Det är knappast troligt att alla hennes 15 miljoner (eller mer) lyssnare på Spotify kommer att köpa hennes album pga detta. De flesta byter inte lyssningsvanor pga en artist, men säkert kommer ett hyfsat gäng att göra det och öka på Taylor Swift-koncernens resultat med ett antal miljoner dollar. Om hon dessutom är fiffig nog att stoppa tillbaka låtarna på Spotify igen om nåt år, så kommer hon ha tjänat dubbelt på sina trognaste fans. Snyggt, eller hur?

Själv har jag har lite svårt att applådera ett sånt här cyniskt tillvägagångssätt på bekostnad av sina trognaste fans och andra artister, och jag har svårt att se hur man i detta fall skulle kunna lägga skulden på Spotify. Det rimmar inte heller med min syn på hur man bygger upp ett varumärke som ska hålla många år. Men det är nog inte det de är ute efter heller.
Sannolikt ser försäljningsstatistiken annorlunda ut i USA, men av det jag har lyckats röna ut håller resonemanget även där. En annan intressant synpunkt på Swift-Spotify-affären finns att läsa hos Lefsetz.

Är jag då nöjd med musikförsäljningen som den är idag? Nej, jag skulle självklart se att det fanns ett betydligt större utrymme än vad som finns idag, för att kunna skapa uppehälle åt betydligt fler artister. Musik är värt otroligt mycket för de allra flesta människor, men vi har en tendens att vilja lägga mer pengar på det vi kan ta och hålla i, än det som faktiskt ska ge tex alla våra tekniska prylar något värde. Men människans vurm för prylar behöver man väl inte förklara för en musiker? ;)

  • Share on Tumblr


7 Comments

  1. #
    Maini Sorri
    november 5th, 2014 at 20:56

    Mycket intressant läsning, bra skrivet och tänkvärt :)

  2. #
    Pär Berglund
    november 5th, 2014 at 21:36

    Tack Maini

  3. #
    Björn Nilson
    november 5th, 2014 at 22:06

    Klart och rimligt resonerat, lysande Pär!

  4. #
    Pär Berglund
    november 5th, 2014 at 23:18

    Tack Björn :)

  5. #
    buddy jesus
    november 6th, 2014 at 11:11

    Skulle helst av allt vilja ge tio/femton/tjugo spänn till artisten direkt i näven. Och ladda ner albumet och kunna använda det på vilken enhet jag vill.

    Skivbolagen kan gå och dra nåt gammalt över sig. Filmindustrin kanske?

  6. #
    Joakim Nilsson
    december 8th, 2014 at 13:17

    En sak som är intressant med statistiken från Ifpi som används här är att jämförelsen görs mellan år 2009 (då intäkterna för såld musik precis hade börjat vända uppåt igen efter ett kaosartat 00-tal) och 2013 då Spotify som tjänst blivit standard för musiklyssnande i Sverige. Gör man istället jämförelsen mellan år 2000 (precis innan digital media börjat ta fart) och 2013 ser man att intäkterna för såld musik var betydligt större, 1558 mkr för sålda fysiska album (detta inkluderar inte sålda singlar) år 2000, kontra 706 mkr för streams år 2013. Spotify motsvarar med andra ord inte ens hälften av försäljningen som gjordes av fysiska album när den marknaden var stor.

    Däremot är Spotify ett bra alternativ till illegal nedladdning, den som var den stora anledningen till att skivförsäljningen gick ner så drastiskt i början av 00-talet. Under den tiden tjänade varken artister eller skivbolag pengar på musik. Så varför är det bara artisterna som klagar nu? Om vi nu, som det görs i texten, inte ska ta in att många artister sitter fast i gamla kontrakt som ger dem skäligt betalt för fysisk försäljning men väldigt lite för digital, kan vi istället titta på det faktum att nästan alla stora skivbolag i Sverige är delägare i Spotify. De får alltså inte bara pengar för varje av deras artisters spelade låtar, de får också intäkter från vinsten som Spotify gör.

    Detta är en reflektion över situationen och bör inte uppfattas som en kritik mot att Spotify finns. Som läget ser ut idag är det svårt att se att andra alternativ skulle vara bättre. Men det finns mer till artisters missnöje än att de bara vill ha sina pengar nu på direkten.

  7. #
    Pär Berglund
    december 8th, 2014 at 16:35

    Joakim, anledningen till att jag jämförde just från år 2009 är för att jag ville ha ett svar på frågan om Spotify vägde upp den minskade CD-försäljningen i försäljningsvolym, eftersom Spotify påstods nästintill parasitera på denna. Givetvis finns det mer komplexa skeenden bakom här som man kan resonera kring genom att gå tillbaka i tiden, där knappast piratkopiering är det enda att lyfta fram, men jag tycker resonemanget håller för att peka på potentialen i streamingtjänster. Betänk då också att detta är i sin linda än så länge i ett internationellt perspektiv.

    Det jag pratar om är alltså 60% av Spotifys intäkter som då fördelas ut till rättighetsinnehavarna, ytterligare 10% går till låtskrivare/förlag. Då Spotify inte gör någon vinst idag så är vinstdelning inte på tal, men det har förekommit uppgifter om förskottsutbetalningar till major-bolagen i samband med lansering i tex USA. En extra anledning till de gamla skivbolagens glädje är intäkterna från backkatalogerna, som de nu på detta sätt får betalt för igen, då många lyssnar på de gamla klassikerna. Likaså finns det mycket missnöje runt detta från artister som sitter på gamla kontrakt med den gamla uppdelningen. Jag generaliserar inte i texten att Taylor Swift är som andra artister här, hon sitter på betydligt förmånligare villkor med sin familj som delägare i skivbolaget, och ja, jag hävdar att det är precis som jag säger om hennes/deras anledning, vilket intervjuer efteråt också pekar på enligt mig.

    Ja, människor i allmänhet borde betala mer för musik; den totala musikförsäljningen av inspelad musik i Sverige uppgår till ungefär lika mycket som apelsinförsäljningen i Sverige, eller som en tredjedel av Coca-colas försäljning i Sverige, för att sätta det i perpektiv. Det som är extra intressant är att Spotify involverar allt fler kundgrupper tex sådana som förut knappt köpte skivor mer än till jul, men som nu har ett abonnemang, och på sikt kan bidra till att höja betalningsviljan för något så viktigt som musik.

Leave a Comment

blank